”De har varit rätt tröga”

”De har varit rätt tröga när det gäller att komma igång med sin uppgift”. Så kommenterar socialminister Göran Hägglund i dagens DN att kommunerna brister i tillsynen av butiker som säljer receptfria läkemedel.

Att kommunerna inte kommit igång är ju uppenbart, 9 av 10 kommuner kontrollerar inte försäljningen av receptfritt i matbutiker, mackar och andra försäljningsställen. Samtidigt ökar försäljningen markant.

Totalt har receptfria läkemedel för sammanlagt knappt 120 miljoner kronor sålts utanför apotek, skriver Apotekens Service i ett pressmeddelande.

Reformen kanske gick lite för snabbt? Alliansen var väldigt sugna på att visa på politiskt resultat, men  ute i kommunerna var de inte beredda. Det finns nog på sina håll inte heller en insikt i att receptfria läkemedel är potentiellt farliga. Där har socialministern en hemläxa att göra. Reformen genomfördes för lättvindigt, de få kritiska röster som hördes, till exempel Farmaciförbundet, togs inte på allvar. Nu möter våra medlemmar den krassa verkligheten. Ett exempel är apoteksteknikern som får en kundfråga om en nässprej kunden köpt på macken. Kunden vill dubbelkolla att det verkligen är en förkylningssprej. Men det var det inte. Vår medlem kunde berätta att det var en allergisprej.

No big deal, kanske du tänker. Så länge kunden till slut fick rätt information var väl ingen skada skedd? Förutom effekter av felanvändning av receptfritt, så finns det en liten detalj som är nog så viktig. Det är bensinmacken som håvar in pengarna för försäljningen, medan apoteket som vår medlem arbetar på får stå för den  kostnadsfria rådgivningen. Möjligheten att tjäna pengar för apoteken har minskat i och med att en del av vinsterna försvinner till övrig handel. Samtidigt ska samma kvalificerade service  upprätthållas på apoteken. Ännu tuffare tider kan vänta för apotekspersonalen.

Låt oss hoppas att kommunerna kommer igång med sin granskning, att de har resurser för att genomföra den, att försäljningsställena tar sin rapporteringsplikt på allvar. Och att regeringen följer upp och rättar till apoteksreformen där det finns brister.

Något oligopol kommer det inte att bli, eller?

Eller hur. Inte kommer det svenska apoteksmarknaden bli som den i Norge, där tre stora apoteksaktörer lagt under sig de norska apoteken. I Sverige kommer vi att säkra en helt annan mångfald, försäkrade politikerna före privatiseringen. Och fick igång ett tiotal aktörer via klusterförsäljningen och nyöppningar av Åhlens, Ica, Doc Morris och Apotek 1.

Men redan nu, mindre än ett halvår efter att de första sålda apoteken bytte skyltar och nästan exakt tre månader efter att det första apoteket inom Apotek 1 slog upp dörrarna så kommer nyheten om det första uppköpet inom apotekssfären. Apotek Hjärtat, redan nu störst bland dem som köpt upp apotek, ska bli ännu större genom att köpa Apotek 1. Det här är givetvis en mycket intressant nyhet som fått stort genomslag både i fackpress och  i lokaltidningar runt om i landet.

Affärsuppgörelsen berör de anställda på huvudkontoret, medan personal på apoteksgolvet inte påverkas enligt företaget. Vissa apotekslägen, där Hjärtat och Apotek1 ska visserligen ses över, men eftersom det ska öppnas nya apotek på andra platser så räknar Apotek Hjärtat med att all apotekspersonal behövs.

Visserligen är det långt kvar till ett oligopol, men det är ändå anmärkningsvärt att det första uppköpet kommer så pass snart efter avregleringen. Det lär heller inte bli den sista gången apotek skyltas om, och det fortsätter att vara hela havet stormar för apotekspersonalen.

Återstår att se hur nära mångfald respektive oligopol den svenska apoteksmarknaden ligger om tre år, när det blir möjligt att sälja och stänga de apotek som fanns vid privatiseringen. Att receptfria läkemedel numer säljs utanför apoteken har inte precis underlättat för lönsamhet på apoteken. Socialminister Göran Hägglund har en hel del att fortsätta fundera på och ta itu med för att fixa till sprickorna i apoteksreformen.

10 procent fler känner till hemligheten

Bland unga mellan 20-35 år har 10 procent fler insett att man tjänar på kollektivavtal. Det visar en undersökning som TCO-initiativet Facket Förändras gjort. De har jämfört ungas kunskaper om och syn på kollektivavtal i år jämfört med innan kollektivavtalskampanjen startade för ett par år sedan.

Kampanjen har alltså gett resultat. Den fortsätter i vår, bland annat med en fiffig cashbox, där man kan försöka fånga 80 000 kronor på 30 sekunder. Och med reklamfilm på bio. Fler får möjlighet att inse värdet – och förhoppningsvis förstå att man måste vara många som är med i facket för att kunna teckna, alternativt behålla, ett starkt kollektivavtal.

Medlemmar i Farmaciförbundet har haft en trygghet i att kollektivavtal varit en självklarhet i apoteksvärlden, så länge apoteksmonopolet fanns. Nu är situationen en annan, med en mängd nya arbetsgivare har det inte varit självklart att alla ville teckna kollektivavtal. Hittills har det dock gått vägen, Farmaciförbundets medlemmar som arbetar i samtliga apotekskedjor som finns nu har kollektivavtal. Det betyder cirka 80 000 kronor per år för dig som arbetar på Apoteket AB, Doc Morris, Apotek1, Medstop, Apotek Hjärtat, Kronans Droghandel och Vårdapoteket, Apoteksgruppen, Åhlens och Ica.

Men det finns ett orosmoln. Det är Apoteket AB:s franchiseprojekt, där företaget beslutat att omvandla i första hand 50 apotek till franchiseapotek. Men de vill inte ställa krav på att franchisetagaren tecknar kollektivavtal. Det kan betyda att Farmaciförbundets Apoteketanställda medlemmar kan gå från en anställning med en rad förmåner, värda cirka 80 000 kronor som sagt, till en betydligt osäkrare vardag utan kollektivavtal. Det blir upp till den nya arbetsgivaren. Inte så kul för personalen om de råkar ha otur och får en arbetsgivare som vägrar kollektivavtal. Apoteket AB borde spela schyst och ställa krav på sina franchisetagare. Det är Apotekets varumärke som franchisetagarna ska använda sig av.

85 procent i Danmark, hur blir det här?

Från Danmark kommer skrämmande statistik om ökningen av försäljningen av receptfritt i detaljhandeln, siffror som Ekot rapporterar om.

Efter att en del läkemedel släpptes till försäljning i detaljhandeln år 2001 har förbrukningen ökat med 85 procent. När det gäller smärtstillande medel är ökningen 308 procent. Hur ska det blir i Sverige? Här som handlarna skyltar om ”matglada varor”. Ger inte signalen att det är någon som helst fara med smärtstillande, eller hur.